Stockholmare är elaka och snobbiga. That's it.

Jag frågade nån random människa på stan efter vägen till en bar igår. "du, det är nog dags för dig att gå hem. Det är stängt där ändå" . Klockan var två och det var inget fel på mit skick direkt. Idiot.

Idag blir det dags för lite shopping iallafall.. Jag tänkte dra en sväng till skopunkten för att budget (normal) handla. Sen får jag väl se... ja.

Mätt lär jag vara tills i morgon iallafall. Frukostbufféer är inte att leka med..

Kom till hotellet för en stund sedan efter att desperat sprungit runt på nån gata i stockholm bland alla människor. Det är hemskt! Usch för att trängas, och usch för att trängas när man har massa saker att bära på!

Jag fick iallafall tag på en ny väska, precis som jag ville, och det tog 5 minuter. Har inte hittat en i Helsingfors på jättelänge. Åhlens is the shit. Tog sen bussen till hotellet och allt gick  bara bra.. Nu sitter jag här och ja.. Pojkarna "festar", aka dricker sprit och öl. Jag får inte in någnting i min mun. Blev så till mig när jag kom till Hemköp och fick se allt naturgodis. YUMMYYY tänkte jag. Yummy tyckte inte min mage. Nu har jag mått illa en stund och väntar med spänning to enter the party mood. Det kommer snart. Men sprit.. det är fan inte min grej längre. Jag är i Sverige. Här kan man inte handla cider i en vanlig affär. Okej, då går jag till systemet. Nej just det, här kan man inte ens handla cider om man inte är 20. PISSLAND! Härlgit att komma hem igen på söndag ;)

Här sitter jag igen. Och vi har hunnit bli ganska bra kompisar de senaste åren. Jag hittar nog bättre här än i mitt eget vardagsrum. Nästan iallafall. Jag och Helsingfors flygplats har delat många minnen tillsammans.. sorgliga, och glada! Jag märkte just att min hjärna är felinställd och konstig. Jag gick förbi en gate som det stod Gothenburg på, benen fortsatte förbi men hjärnan och jag stannade liksom kvar där. "vaddå? Varför fortsätter mina ben att gå?" kändes det som. Jag stannar ju nästan alltid vid en sån gate, där det står Göteborg på när jag är ensam på en flygplats. Där jag sitter nu står det något helt annat. "Stockholm Arlanda" och flightens nummer är inte gamla hederliga KF474 utan KF445. Vad gör jag här liksom? Smaka på ordet bara.. Stockholm.. Arlanda. Det liksom sticker lite och det känns inte alls helt okej. Jag har aldrig riktigt gillat Stockholm. Det känns för snobbigt.. Göteborg låter sådär mysigt. Jag fick nästan lite tårar i ögonen när jag gick förbi gaten, faktiskt.. Men men, nu sitter jag här. Brevid mig sitter en japansk(asiatisk) man. Han pratar roligt, men framför allt så skrattar han roligt. Inte ha ha ha, utan som en gris, korta grisljud, ett två tre. ett två tre. grymt grymt grmyt. Underlig man. Varför sitter han utanför gaten till Stockholm för? Och vet ni vad. Från en sak till en annan.. För första gången i mitt liv så valde jag självmant en plats brevid gången i planet och inte brevid fönstret. Varför då? Kan man undra.. Jo, jag vill av snabbt! Jag orkar verkligen inte med sånt här. Det är så tråkigt att flyga och allt som hör till är ännu tråkigare. USCH!

Planeringsdagen idag var iallafall intressant. Planering vet jag inte om det kan kallas dock. Vår chef delade in oss i två grupper och vi satt och ämnet vi skulle diskutera var den röda tråden och det blev en del diskussioner. Till exempel kom en sån sak upp som när min extra dagmamma Mia tvingade mig att äta rotmos. Jag vägrade och grät och det var hemskt. Men inte hjälpte det. Jag minns inte riktigt hur det sltuade dock, jag minns bara att det var hemskt och att tallriken var där framför mig med den äckligt guloragna sörjan på. Fy fy fy! Med det kom också alla mina lök-minnen upp. Jag avskydde lök när jag var liten. Det var vidrigt och konsistensen var nog värst. Jag pillade alltid bort lök ur maten och det gick nog ganska långt faktiskt... Jag minns en speciell gång när min mamma hade bakat banan/marräng/gräddtårta till min bror på hans födelsedag. Jag pillade bort banenen för jag var HELT SÄKER på att det var lök.

Nu väcktes mitt sinne från högstadiet/tidigt gymnasium till liv. Det kom nämligen en kille i min ålder med långt hår och satte sig brevid. Vad är det första jag tänker? "Hmm, han ska säkert till Stockholm för att titta på COB. Vad annars?" Crazy!

Den som tror att man är anonym på internet kan ju ta och fundera en stund.

Jag ska sälja min ena kamera och jag sticker hemifrån alldeles strax, igår hade jag ännu inte något telefonnummer till honom jag ska sälja den till. Tiden började liksom bli lite knapp så jag tänkte ta reda på numret själv. Vad visste jag? Hans för-och efternamn, e-mail och vilket län han bodde i (och att det måste vara i närheten av stockholm).

Sökte på eniro såklart, men det fanns typ 30 med samma namn bara i Stockolm ..
Googlade på mailen. Hittade några forumsinlägg och en annan mail till personen där hans födelseår fanns med. Sökte på birthday.se efter folk med samma namn, födda samma år. Sen fanns det bara en kvar med förnamnet som sitt tilltalsnamn. Sen eniro igen, såklart.

Jag fick visserligen ett mail av honom som jag såg nu där telefonnumret stog.. Och tänka sig, det stämde ;)  Inte för att jag vill killen något ont iallafall. Men vill man så kan man.. Och jag är ingen maffiaboss direkt

Hur svårt kan det vara att packa egentligen? Jag ska vara borta halva fredagen, och hela lördagen där kvällen spenderas på en båt. Vad är det som är så svårt? Jag har säkert packat färdigt men det känns verkligen som om jag har glömt något. Höll nääästan på att glömma bokningsnumret till min flygbiljett, hade  varit lite dumt att glömma det..

Ja ja, dags att hoppa i säng nu. Hoppas allt går bra i morgon!

Jag har så smått börjat packa. Smått, alltså. Det går inget vidare.. Jag behöver verkligen nya kläder! Eller.. Egentligen kanske jag inte gör det. Jag kunde bara inte hitta någonting som är "okej" att ha på sig i morgon.. Vill egentligen ha min klänning men jag har inte bra leggins eller liknande att ha till. Tänkte iallafall ta en tripp på Åhlens när jag kommer till Stockholm. Snabbt får det gå dock, har inte hela dagen på mig. Kommer vara i stan 16:10 om jag inte missar Arlanda Express. Sen ska jag få sålt min kamera innan jag kan påbörja min minishopping. Jag BEHÖVER en ny väska och minst ett par leggins.. Tyvärr har jag ingen aning om vad någonting finns i Stockholm så jag gör det enkelt för mig. Åhlens city och sedan kanske SOUK-gallerian.

Jag har iallafall haft ganska fullt upp den här kvällen. Jag har sprungit omkring och letat efter mitt simkort. Ja, eftersom jag glömde mitt vanliga här hemma sist jag var i Sverige så köpte jag ett från Parlino. Det har jag säkert städat bort och jag hade heller ingen aning om vart mitt gamla vanliga var heller. Letade länge efter Parlino kortet, men vad hittar jag? Mitt från Tele2 OCH ett äldre från Comviq OCH ett av mina finska. Inte nog med att jag har två personnummer. Jag har också 8 sim kort om jag inte minns fel, egentligen 9.

Fyra svenska - ett gammalt som jag haft läänge, som säkert är min brors gamla. Ett som jag fick gratis på stan av Comviq. Mitt vanliga från Tele2 och ett från Parlino.
Tre finska - Mitt allra första som jag glömde i Sverige någon gång före jag bodde här. Därför köpte jag ett nytt, men eftersom jag ville ha abonnemang när jag flyttade hit så fick jag skaffa mig ett tredje..
Ett tyskt - Ja, När jag var i Tyskland på Wacken så hade jag ett av mina finska med mig. Nummer två i samlingen faktiskt, det kunde man inte använda utomlands så jag fick snällt gå och köpa mig ett till..
Ett engelskt (Inte ens säker om det här stämmer?) -  Säkert samma visa där.. Jag hade inget simkort som fungerade!

Nåja,

* Jag har även skrivit upp viktigt info. Till exempel var min buss går någonstans som jag ska ta till hotellet. (Det lär väl sluta med att jag tar taxi dock.. Inte lika krångligt.. ) Vilka tider den går, vart jag ska gå av och hur man köper en biljett.. Jag har studerat alla kartor noga och inte minst använt mig av hitta.ses superfunktion där man kan vandra omkring i stan. Nu vet jag precis hur allt ser ut och vart jag ska gå.... (säkert).

* Jag har också bokat en biljett til Arlanda Express som säkert inte kommer fungera ändå. De ska ju vara så hemskt hi-tech och göra så att biljetten är kopplat till kortet man betalar med. Alltså kommer min biljett att finnas i mitt bankkort. Tänk om det krånglar då? Vad händer då? Känns ännu tryggare när bokningsbekräftelsen kom och det stod "Vänligen obeservera att kvittot EJ gäller som biljett". Gud vad krångliga ni måste vara!

* Jag har gjort ren min sminkväska också, den var lortig, minst sagt. Sminkborttagningsmedel fungerar utmärkt som rengörare när det gäller såna här fläckar!

* Jag har packat alla vätskor i en 1-liters plastpåse som man kan stänga.

* Jag har packat min sminkväska och gjort rent min hårborste. Den var mer full av damm än av hår. Underligt..

Självklart har jag packat ner min kamera i min kameraväska också, det jag ska ha med fick nätt och jämt plats. Och som om det inte skulle räcka med en kamera så måste jag ha med mig två. :( I morgon bitti ska datorn ner och allt smink osv ska på plats. Jag vill ha en enkel packning.. Jag har verkligen ingen lust att fightas med någonting alls på bussen och flygplatserna. Usch usch usch!

Jag kommer ihåg i åttan (tror jag). Jag hade varit på Shock med sara och jag hade köpt mitt första nitarmband.. Fastän jag inte fick. Jag hade det på mig på vägen hem men tog av mig det när jag gick in i huset.

Jag kommer ihåg första gången jag hörde Children Of Bodom, på riktigt! Jag och Sara låg på deras vind på Gåsö tror jag (det var så länge sen, jag minns ju inte!)

Jag kommer ihåg när jag var på första konserten på Göteborgskalaset. Någon äldre snubbe försötkte varna mig innan The Haunted började spela (när vi stod och trängdes längst fram någon stans). Precis som att JAG, stora JAG inte skulle kunna klara av trycket där bland alla snygga, långhåriga killar.. Jag svarade i princip med att stämpla honom (hårfager tror jag han fick heta) på foten och armbåga han i sidan. Sen satte The Haunted igång, moset var ett faktum.

Jag kommer ihåg när jag VILLE VILLE VILLE (SKA SKA SKA) på Dimmu Borgir i Stockholm.. Men jag fick inte. Jag tänkte sticka hemifrån, gå ändå och bo hos någon jag träffat på nätet. Men jag vågade inte..

Jag kommer ihåg när jag stod längst fram på In Flames och höll på att "dö" av trycket, värmen och vätskebristen.. Även om vakterna faktiskt hällde vatten över oss och i käften. Det var roligt, och jag minns fortfarande avslutet när det regnade konfetti ner från taket. 

Jag kommer ihåg alla desperata KONSTIGA försök för att få nya... coolare vänner. Jag lyckades, fast de var inte så coola ändå...

Jag kommer ihåg på SA-lektionerna när jag och Sara satt i SO-salen och jobbade. Eller.. vi lyssnade vrålhögt på Satytricon och Burzum. Undrar om jag ens tyckte att det var bra? Varg Vikernes var väl mina drömmars man iallafall. Så länge han hade långt hår.

Jag kommer ihåg hur bestämd jag var när det gällde att jag skulle flytta till Finland, och jag minns att ingen trodde på mig. Jag kommer ihåg hur kär jag var i Lari och jag minns hur dåligt jag mådde när jag skulle fråga mamma om jag fick åka till Finland och träffa honom.. Dåligt, eftersom jag visste att det inte skulle gå för sig, alls.. Underligt nog så gick mamma med på att han fick komma och hälsa på mig. Så TACK mamma, tänk om du stått på dig lite till.. Då hade jag kanske vart arbetslös och ätit upp era pengar i gråa, trista Göteborg! Eller så hade jag flyttat hit iallafall..

Jag minns mycket väl när jag fick lov att åka till Piteå med Sara för att hälsa på Henrietta (och titta på Bodom såklart). Hur skulle jag kunna glömma hur jag helt plötsligt får syn på den enda gud jag kände (NOTE: Kände till:) )  till? Mitt framför ögonen på mig? Jag minns dagen efter när jag träffade Janne och skakde som ett asplöv när jag skulle ta kort. Inte så lite heller för deras .. tour manager.. tyckte att jag (jag, 15 år) behövde en drink. Vad svarade jag? eller vad stammade jag fram? Yeah... buuhuuhuuh-uh-uhy me one. Eller ännu senare när jag och Sara "sprang på" (taktikskt?) Roope och frågade om han ville ta en öl?! :D (Nej, vi drack ingenting under den resan. Men vi försökte få en snubbe vi träffade på tåget att köpa öl åt oss. Han dumpade oss.)

och.. Jag KOMMER VERKLIGEN ihåg när jag ville att min bror skulle ladda ner Cannibal Corpse till mig så att jag skulle få höra hur de lät.. Det slutade med att min mamma var förbannad och satt och läste texten till Fucked With A Knife med mig medan jag helst ville sjunka genom jorden.. Sen gick jag och lyssnade mer på alla låtar som handlade om att mörda kristna och bränna kyrkor (okej, jag vet inte om låtarna handlade om det, jag brydde mig inte om vad texterna gick ut på). Konstigt nog så har jag inte mördat några kristna eller bränt några kyrkot ändå.. Hmm. Det närmsta jag kom var att jag och Sara brände en psalmbok, men jag sparade omsorgsfullt de sidorna med FINSKA psalmer, haha!

och mamma, i morgon är det jag som står längst fram och fotar Cannibal Corpse. Jag hoppas att jag inte våldtar någon stackare (med en kniv) på vägen ut bara.. :)

Det är inte bra alltså.. Nog för att det är billigt att köpa från USA. Men det är kanske inte billigt att köpa MASSOR?! Men jag vill, vill, vill, vill, villlll haaa! Och jag är så nöjd med det jag har (bara massa tester, men so what. Det är super)

Inse hur underbart det är att kunna använda ögonskuggor som läpp"stift" och eyeliner? Kankse man kan med vanligt smink med.. Men det är iallafall inte lika snyggt ;)

Idag får ni som bor i Sverige lön, affärerna är fulla och kommer vara ännu fullare till helgen. Restaurangerna är fullbokade och i morgon är det knökat i varenda bar. Vad roligt ni kommer ha.. Men framförallt, vad roligt jag kommer ha när jag är i Stockholm. Eller njaa?

Idag kom iallafall något så roligt som min lönespec och mina linser, tjoho!




Nu går jag och lagar mat!

Snart är det dags att glo på House och kanske ta ett litet träningspass samtidigt.. Har man ett halvt gym hemma så borde man kanske utnyttja det?  Det jobbiga är inte att stå där på crosstrainern och träna, det jobbiga är att gå 3 steg dit och ställa sig på den. När jag vet med mig att jag kommer spendera 30 minuter av mitt liv på den där. Hela 30 minuter! Det är fjantingt egentligen. Det tar mer tid att vela om hurvida jag ska ställa mig på den eller inte.

To Do:

* Köpa en ansiktskräm
* Sluta dregla över mineralsmink
* Duscha och sova.

Gud vad jag är trött! Sov en stund när jag kom hem, nästan i två timmar.. När jag vaknade strax före sju så fick jag panik och jag kände mig riktigt, riktigt arg.. Varför? Jag trodde att det var morgon och jag ville ABSOLUT inte stiga upp! När jag insåg att det fortfarande var kväll så tog jag mod till mig och gick upp och lagade mat iallafall!

* 3 jobbdagar kvar och en planeringsdag.
* På fredag sticker jag till Stockholm!
* I morgon eller på onsdag kommer mina nya, GRÖNA, linser, tjoho! (inte såna man äter)
* På fredag är det löning. Yess!

För en tid sedan började jag sköta om mina naglar.. Lacka, smörja med olja, fila, fixa med nagelbanden och så vidare.. Sen slutade jag tvärt. Ungefär samma dag som jag plockade bort nageloljan ifrån min jackficka.

Men nu, NUUU tänkte jag ta tag i mina hemska naglar igen. De är olika långa, går sönder och framförallt KORTA. Skärpning! Snart ligger nageloljan i jackfickan igen. Varför? Jo.. Det är ju såå behändigt att smörja in naglarna på väg till jobbet och hem från jobbet. Finns liksom inte så mycket annat att göra på bussen!

Öppnade en konservburk med "lax" i från Rainbow. Höll på att spy rent ut sagt. Till och med "happy tunas", euroshoppers eller eldorados tonfiskburkar är ser mer aptitliga ut. (därav inte sagt att de ÄR aptitliga..)








Jag vet inte om det värsta är att det såg ut som det gjorde eller det faktum att jag pillade bort det som verkade "ätbart" och gjorde en röra av det... Det smakade iallafall helt okej, men det berodde knappast på den ypperliga kvalitén utan snarare på alla smaksättningar jag blandade ner!

Visst är det sorgligt när bra musiker dör. Och visst är det klychigt att så fort det händer så sitter man och lyssnar på denna persons musik om och om igen.. Bara för att ;) Sentenced gitarrist dog iallafall i förrgår (väl?) och nu har Lari suttit i ett par dagar och nästan baaara lyssnat på Sentenced. Inte mig emot, det är bra musik.. Men "klychigt" ..oh ja!

Kära gamla symaskin..





Enligt  blocket är den här maskinen "värd" allt mellan 300 och 1000 spänn. Kan man inte få en ny (eller begagnad), "lite" modernare för det priset?  Inget fel på maskinen i sig.. Den är bara.. lite... Komplicerad?

Pissband!!


Nejdå, jag skojade bara.. En vecka kvar nu! Det var hela.. hela..4 månader sen sist. Helt otroligt vad fort tiden går.

En gång i tiden nämnde jag att jag fått en del egenskaper av min käre pappa. Om det nu är en egenskap att tycka om mögelost.. Nåja, jag ääääälskar mögelost. Jag gick lite på den känslan idag när jag handlade dippsåser. Alltså gick jag hem med en påse blue cheese dipp och en sour cream and onion. Sistnämnad är en hit, och mögelostdippen är en.. diss? Inte alls god faktiskt. Inte ens Lari som äter typ allt tycker om den.

urk!

Ibland undrar jag hur jag ska kunna stå ut. Jag är inte ens 20 år och varje söndag så längtar jag till nästa fredag.. Det är inte så att jag ogillar mitt jobb, men tanken på att bara få vara och sova så länge man vill, sitta uppe så länge man orkar och ja.. bara.. finnas är så skön! Bra mycket skönare än att vara på jobbet i nästan 8 timmar (även om jobbet är trevligt!)

på något sätt så skulle jag behöva göra mina helger lite mer meningsfulla dock. Så att det inte känns riktigt lika hemskt på söndagarna. Att jag istället skulle känna att jag verkligen gjort det mesta av mina lediga dagar. Det kanske skulle göra veckorna lite lättare att ta sig igenom?

Den här helgen finns iallafall inga speciella planer alls. Kan slå vad om att jag kommer sitta här hemma både lördag och söndag.. Men nästa helg. Då kan vi snacka om att göra det bästa av lediga tiden!  Fredagen och lördagen kommer spenderas i Stockholm och på söndag blir det konsert och allt roligt som hör det till här i Helsingfors!

Och nu... nå, jag har köpt hem morötter, paprika, gurka, gräddfil och dippsåser iallafall.. Så något lite halvmysigt kommer vi väl iallafall ha här hemma. Men.. jag vill ha glass.

Jag jobbar på som vanligt och jag är lika trött som vanligt! Härligt va? Fick små presenter idag. Jag hade beställt lite tester av mineralsmink från usa.. Det enda jag behövde betala var portot som inte var allt för dyrt. Och, I'm in love!

snark snark SNARK!  Jag har lullat omkring i några av de större mataffärerna och letat efter karamellfärg som vi ska ha till jobbet i morgon. Vi ska spruta ner snön i massor av glada färger! Det var ju tanken iallafall.. Men de hade bara gul färg i affärerna som ens hade. Okej, de hade blått också men det har vi redan på jobbet. Alla vet ju att blått plus gult är grönt. Vi har alltså tre färger att röra oss med.. Hade vart super om jag hittat rött också.. Då hade vi haft rött, orange och lila också :(

Snart dags att hoppa i säng dock och i morgon kommer Lari hem!

Förresten så är jag såååå glad över lägenheten :)

Gud vad korkad jag är!

Tänkte att jag skulle sätta på sista maskinen tvätt som finns. Knödde ner allt som gick i princip. Tryckte på start och glömde trycka på pika (snabb). FAN, tänkte jag.  "Nu måste jag vara vaken i två timmar till". Sen kom nästa tanke.."vad är klockan?" och märkte att klockan snart är tio. Man BORDE INTE sätta igång en maskin tvätt vid den här tiden. SÄRSKILT inte i två timmar.  Nä, huvudet hänger inte med riktigt ordentligt idag. Som tur är har jag sovmorgon i morgon.

För övrigt, idag har jag:

* Jobbat
* Handlat pepsi (min enda tröst nu när Lari inte är hemma)
* Tittat på plastblommor (blomman kommer finnas kvar så länge jag vill. Tillskillnad från en riktig som varar max ett par dagar)
* Fixat och donat här hemma.
* Skrubbat golv. Bokstavligen. Tog en skurborste och satte mig ner på knäna. Hällde ut grumme och lite vatten över golvet och satte igång.. Nu är det rent och i morgon kanske jag tar tag i resten av golvet (sovrum och vardagsrum, haha!)
* Vikt sängkläder

Jag ska:

* Diska
* Vika MASSOR av tvätt
* Försöka se på "tv" medan jag väntar på tvätten som...
* Ska hängas på tork

Tjohoooo!

På vägen ut så kände jag mig seriöst full. Helt vinglig. På bussen blev jag knäpp. La verkligen märke till alla röster, alla som pratade och var seriöst förvånad över att folk pratade finska? Mådde allmänt piss på vägen till affären och trodde det var något som verkligen verkligen var fel på mig. Nåja. Känner mig fortfarande snurrig i huvudet. Fick just bevis på det också då jag först skickar i väg ett tomt mail, sen skickar jag det igen fast till mig själv istället för mottagaren.. Smart!

Sjuk, det är jag iallafall men jag hoppas verkligen att det går över tills i morgon. Måste gå till jobbet iallafall. Det bara är så.. 7:45 ska jag vara där, så det är lika bra att hoppa i säng..

Sugen på glass var jag ja. Inget mästerverk direkt.. Men det var väl inte riktigt tanken heller..

Fy. Jag är helt slut. Gissa vad jag har hållt på med hela dagen? Städning, i princpip. Och allt som hör städning till. Renbäddning till exempel. Och tvätt. Tre maskiner, massor av sängkläder. Har lakan i hela lägenheten och varje gång jag skymtar dem i ögonvrån hoppar jag till. Det ser ju ut som att någon står där!

Dessutom har jag bråkat med min symaskin ( husqvanra automatic ) som föddes nån gång på 50-talet. Satt i 30 minuter och försökte sy raksöm men undertråden var jätteslapp så jag misstänkte att något var fel. En googling senare och lite ytterligare bråk så fick jag tråden på plats och kunde äääntligen sy färdigt våra gardiner som jag började med för typ.. 5 månader sen?

För övrigt.. Den här lägenheten ska få ett lyft tills på onsdag. SÅ DE SÅ.

Pssss. Jag vill ha glass!!

Alla hjärtans dag i går då, gick ganska smärtfritt förbi. Försökte mig på att stanna uppe så länge jag orkade. Men jag gav upp vid 3 tiden ändå. Det var skönt att sova. Men kroppen (och knoppen) är konstig. Jag vaknade redan vid 7 och 9 av mig själv och var inte ens speciellt trött. Jag brukar ju gå upp vid den tiden.. MEN, jag brukar vara trött.

Idag är det jättefint väder ute (men kallt) så jag ska kanske kanske kanske fösöka mig på att gå ut en sväng med kameran.. KANSKE.

100 % crop. Det innebär att det som följer är ett urklipp ur den normalstora bilden som har kommit ut ur kameran. Alltså ingen förminskning..

Någon som kan gissa vad jag har glott på hela dagen idag?

Hint:  webb-tv på tv3..  Rätt svar vinner en lyxkryssning till Tallin! :)

Att sova drygt 12 timmar är inte alls dumt.. snarare ganska trevligt. Att sen påminnas om vilken dag det är får mig att vilja krypa tillbaks i sängen. Som tur är så ska jag spendera dagen och kvällen med några av de bästa sakerna jag vet. Pepsi och min kamera!  Morgonen började i alla fall med att jag letade efter flyg till Glasgow.. bara drygt 1400 euro. Det ska jag väl ha råd med?

Underligt. Jag är verkligen jättetrött och min ena näsborre är täppt. Det underliga är inte att näsborren är täppt.. Bara att jag är trött. Med tanke på att jag inte alls varit speciellt trött de senaste dagarna vid den här tiden.. Jag kanske bara haft en extra tung dag? Nä, jag ska nog ta och hoppa i säng och sova ut i morgon. Inget springande till nån affär klockan 7 på morgonen.. Vill helst sova hela dagen. För imorgon är det alla hjärtans dag och mitt hjärta är nån helt annan stanns, utan mig.. Och glor på mitt favoritband och allt som hör till (fest?). Palla att sitta här alldeles ensam och tjura.  Nä...

Morgondagen blir hemsk

Det här ska utvecklas!

30 sekunder innan Tiimari stängde hittade jag något att inspireras av... Vad? Det får ni snart se, håll ut ;) Riktigt kalas blev det iallafall!

Och glass blev det tyvärr inte.. Blev galen på att vela mellan mintchoklad och persika/vanilj/päron...!

Jag tänkte gå till vårt lilla minishoppingcenter här för att handla glass. Tänkte dessutom titta in på Tiimari för att förhoppningsvis hitta något att handla och inspireras av.. Jag bara måste få fota något och fördriva tiden lite. Det suger verkligen att vara ensam hemma.. och värst av allt.. Det är så kallt.

Jag är inte lika musikalisk som I princip vem som helst
Jag är inte lika kreativ som Maria
Jag är inte lika företagssam som blondinbella
Jag är inte lika framgångsrik som (blondinbella?) Emelie Ohlsson (måste jag säga att det känns orättvist?)
Jag är inte lika duktig som Petri Vilén (för att nämna någon)

Och jag är inte lika snygg som, lika bra på att sjunga som, lika vacker, lika snäll, lika rolig...


Men

"Även om Amelie inte har tidigare erfarenhet av barndagvården kunde man se att hon trivs med barnen och är villig att lära sig nytt. Hennes förmåga att kunna överblicka arbetssituationer och barngruppen syntes i vardagen. Amelie är en öppen och glad person och hon har lätt att få kontakt med barnen och föräldrar.

Jag kan varmt rekommendera Amelie till ett annat arbete inom branchen."

Och grejen med det här är att det är me in a nutshell. Eftersom att jag alltid vill vara bäst så blir jag iallafall duktig (förutom när det gäller att sjunga, jag kan verkligen inte sjunga) och min vilja verkar iallafall synas.. Och vissa saker är jag mer begåvad på än andra (typ ta hand om barn, haha!)

Tyvärr slår det mig dock ibland... Jag kommer aldrig bli bäst på vad jag gör, duktig, inte sämst, bättre än andra.. Men aldrig bäst. Men det kanske är värt att kämpa för? 

Oj oj, jag hade en ganska intressant dag idag faktiskt!

Min kollegas (som jag tidigare klagat en del på..) prövotid går ut på måndag. Chefen hade ett snack med henne idag och hon valde själv att gå redan idag. Efter snacket till och med. Det fräckaste var:

I måndags så kom hon till jobbet och sa att hon köpt lite saker (igen..!). Småsaker visserligen, några hjärtan på en pinne som hon satte på varje barns hylla då det är alla hjärtans dag på lördag och vi har det som temavecka. Hon köpte även 2 paket hjärtballonger. Iallafall, hon var borta hos chefen medan jag och min andra kollega planerade nästa vecka. När vi kom tillbaks så var alla hjärtpinnarna borttagna från barnens hyllor. Sen när vi såg henne så sa hon att hon "går ute" (jag bara måste påpeka hennes språk!). Hon snackade i telefon och kom inte tillbaks. Fast...sen kom hon tillbaks igen och bad om att få ballongerna hon köpt och de två paket kaffe hon lämnat (som är obligatoriskt om man är kaffedrickare). Hon sa inte ens hej då.

Jag ska snart springa i väg till bussen. Kom på i går kväll att nu när Lari är borta så är det fritt fram för mig att använda min kära wake up-light.. Inte illa!

Det bästa med den här sena turen är att man hinner fixa sig på morgonen. Har till och med fixat håret, något som brukar vara oborstat och, såklart, stå åt all håll.

Nej.. nu ska jag ha en bra dag på jobbet och sen en rolig kväll på finskan.. En bra jobbdag blir det nog.. men roligt på finskan...? Njaaa.. Nödvändigt i vilket fall som helst.

Hej hej!

sudd, sudd, delete. Så ser det ut när jag försöker komma med något vettigt. Antagligen därför att det inte finns något vettigt att komma med. Fast det börjar alltid så här, sen kommer mitt huvud igång och alla roliga tankar och funderingar kommer igång. Fast inte i kväll, för ikväll är en sån där deppkväll.

Jag är liksom lika förvirrad som när jag har varit i Göteborg och sen kommer hem igen. Eller som när mamma och pappa var här och sen helt plötsligt var de borta. Helt plötsligt är Lari borta och jag är förvirrad. Jag har varit sjuk i två dagar och jag är förvirrad för jag ska tillbaks till jobbet.

Det är självklart helt onödigt. För det finns ingenting alls att vara rädd eller nervös för. Det är bara en helt vanlig dag på jobbet. En dag och sen en till, sen blir det helg och då behöver jag inte göra NÅGOT. Om jag bara tar mig till sängs så kommer allt vara bra imorgon. Det är jag nästan helt säker på.. Det gäller bara att ta de där stegen till sängen nu, innan klockan blir för mycket. Hur kan det vara så jobbigt? Och mitt i allt detta så börjar jag tänka tillbaks. Inte så konstigt kankse.. men..

Hur kunde jag klara att vara ifrån Lari i flera MÅNADER? och nu är det bara en enda vecka. Jo.. det handlade bara om att ta sig igenom den där första dagen och sen återgå till sitt normala liv. Det vill säga skola. Nu är mitt normala liv att Lari är här.. Men det borde väl inte göra det svårare?  Bara jag har något att göra om dagarna så!

Nåja. Det får vara allt från mitt något förvirrade sinne och imorgon väntar en rolig dag med alla barnen och jag har det absolut roligaste (Vaddå, tänka positivt??) passet, nämligen 9:50 - 17:30 (helt hemskt).

Killarna missade flyget ändå. Jag satt här in i det sista och spanade på Dublins flygplats hemsida och försökte se när planet åkte.. De åker vidare i morgon istället. Tur de hade lite marginal. Synd att resan blev säkert 100euro dyrare för båda. Tur för mig.

Jag vill ta med mig stativet ut och gå och fota... Nu när jag är ensam hemma liksom. Dock har jag ju en vecka på mig så jag behöver inte göra det roligaste med en gång. Fast det kanske inte är så roligt egentligen, iallafall inte när det är 4 minusgrader ute.

Jag tröttnade riktigt riktigt RIKTIGT mycket på one.coms bloggverktyg. Det dög bra till att skriva inlägg men designen var i princip omöjlig att ändra annat än färgerna på.

Men, klaga på allt vad ni känner för.. Jag har lekt loss en stund och lär leka en stund till. Den gamla bloggen finns på http://fin2.amys-box.se om man känner för att gå igenom alla gamla inlägg!