Okej, 45 år går inte så fort. Jag hoppas inte det iallafall, det är trots allt 45 ÅR.. Jag hinner säkert göra massor av roligt innan dess.

Jag har funderat lite på hur jag ska kunna vända allt negativt till positiva saker istället. Det blir säkert lättare nu när det går mot ljusare tider och jag har insett att det är i mitt huvud jag måste tänka annorlunda och inte ta allt så negativt hela tiden. Nu låter det som att jag är inne i värsta djupa krisen men så är det inte riktigt.. Jag är bara trött på att ta kommentarer jag får som tretton sparkar i magen istället för att låta det rinna av mig och fundera på vad det som någon sa egentligen innebär och att det kanske inte betyder att personen i fråga menar att jag borde hoppa från en bro (nej alltså, jag tar det inte riktigt så illa heller). Jo, det var en lång och jobbig mening.

För övrigt önskar jag att jag hade en lillasyster så att jag slapp känn mig så jäkla liten hela tiden. Det är fan hopplöst, jag kommer alltid vara pluttig, alltid vara minst, FY.

Nu ska jag försöka jobba vidare på 365 foto-utmaningen...