Tittade just på debatt. Kan faktiskt inte riktigt förstå att vissa människor verkar tycka att alla människor i princip ska tjäna lika mycket pengar, ha likadana hus, samma utgifter. Skulle det vara en utopi av något slag eller?

Vad är det för värld där man inte får kämpa lite för att nå vart man vill? En del hindrar sig själva från att göra något med sitt liv bara för att man tror att man inte kan. Jag hade precis samma förutsättningar som vilken ungdom som helst. Jag kanske fick godare mat än vissa, hade finare hus, jag kanske fick mer kläder än andra. Men vissa fick bättre saker än mig. Andra hade ännu finare hus. Men vad spelar det för roll? Alla människor är individer och har i grund och botten samma möjligheter.

Men människor är lata och vill ha allt på silverfat. Jag tjänar inte speciellt mycket pengar. Men jag KLARAR MIG. Vill jag ha något så får jag spara. Det finns människor som har det värre. Men vem är det som har satt sig i den situationen man är i? Skaffa inte så många barn om du inte har en inkomst som klarar av det. Annars är det väl bara att leva med det.

Ingen ska behöva svälta, alla ska ha tak över huvudet och mat på borden. Sen är det nog så att man får fixa resten själv. Helst utan att ta pengar från de som har kämpat för sina.

Vem skulle ändå vilja leva i ett samhälle där man inte kan ha några mål eller drömmar? Där alla går i samma gråa skor och gör samma saker.

Det är väl inget farligt med ett klassamhälle? Vissa människor är snygga och andra är fula. Ska du låta det hindra dig från att leva med?

(förresten så klagar folk så mycket på a-kassa. Jag är jävligt tacksam om jag får 500euro i månaden att leva på. (jag skulle få mer om jag bott ensam med den här hyran.. varför jag nu skulle bo här ensam, med den här hyran..) Om inte annat så motiverar det ju en till att göra något med sitt liv.)