Jag fick i mig 1 matsked yoghut sen började jag spy igen. Men jag trotsar min mage och klämmer i mig ännumer yoghurt. Det både känns skönare och luktar bättre när man kräks då.

Banan liksom.

.... timmarna före du får magsjuka. Svaret? Sushi! Sushi är supergott, men efter en tid i magen blandat med galla (som för övrigt var mörkgrön efter ett par omgångar kräkande??) och annat gottit. Så luktar det typ rutten, rå fisk när det kommer upp.


Det är förresten inte pga. att fisken skulle vara dålig eller något sånt som jag är sjuk.. Det har börjat gå på jobbet igen. Den här omgången var jag och en liten pojke först ut. Blä.

Helt plötsligt hittar jag mig själv sittandes här hemma med en stor klump i magen och tårar som bränner i ögonen. Det pendlar så. Emellan är jag glad och sen helt plötsligt så känns det så här. Jag vill ju vara i Sverige nu!! Det värsta är ovissheten. Tänk om vulkanen ska spruta aska i 100 år? Då är jag ju död.

Jag har verkligen ingen lust till nånting den här helgen. Möjligtvis tröstäta choklad och glass.

Vid 14 tiden på jobbet berättar en mamma att de inte kan flyga till oslo på grund av aska. What the fuck? Aska? vilken aska? Vulkanutbrott? Men det var ju längesen!

Tittar om mitt flyg ska gå. Nix. Jag får panik och ringer mamma, ringer blue1. Bokar om mig till Stockholm kl 17:55. Arlanda skulle ju inte stänga förrän 22-tiden. Det var skönt, jag skulle få komma iväg! Sitter och surfar för att fördriva tiden på flygplatsen. Läser att Arlanda kommer stänga kl 18. Jaja.. men mitt flyg kommer ju innan dess tänkte jag. Sen ser jag på Arlandas sida att flyget blivit inställt. Springer bort till min gate men det står fortfarande att det ska gå. Frågar nån som sitter bakom disken men hon kan inte svara på något för hon jobbar får Finnair.

Flygplanet står iallafall vid gaten med skydd för motorerna, startklart. Helt plötsligt så står det Paris istället för Stockholm på skärmen. Jaha....

Jag uppskattar verkligen att ingen flyger nu, men jag är ÖVERTYGAD om att det hade gått alldeles utmärkt att flyga det planet till Stockholm med tanke på att luftrummer över östersjön inte stängde förrän kl 22 (Plus att det fanns något filter på motorerna så att askan inte skulle komma in)

Blue1 har för övrigt ganska kass service och det fanns typ ingen människa på hela flygplatsen förrutom i biljettförsäljningen på fel sida om säkerhetskontrollen.

Men nu sitter jag här och jag har egentligen inga hopp för nästa helg heller. Hoppas nästan att jag inte får något jobb till sommaren för då har jag ju iallafall tid att ödsla på att sitta på en jäkla båt i ett halvt dygn.

dagens kaos orkar jag inte ens beskriva. Jag mår illa och min aptit är som bortblåst. Orkar inte med det här längre och ber nu till alla gudar som finns (som jag plötsligt också börjat tro på..) att flygen ska gå imorgon. På HBLs sida så står det iallafall att flygplatserna verkar öppna imorgon efter kl 15 i finland. och att helsingfors flygplats KANSKE stänger i natt.

Min läkare ringde som vanligt efter utsatt tid. jag hade telefon tid kl 13-14. Kl 14:20 ringde han. specialisten vill inte ta emot mig för det behövs inte. Istället vill han börja utreda mig för gikt. GIKT. Alltså, vilken planet kommer människan från egentligen? Hur kan jag ha haft oturen att hamna hos en totalt inkompetent läkare? Kan ju iofs tipsa alla som vill ha Imovane eller Stilnoct utskrivet till att trippa på att gå till honom. Han skulle väl skriva ut lika tveklöst även om du ser ut som en pundare.

Ang remissen som skulle skickas. Eller som skickades. Min läkare sa ju "förvänta dig inget dramatiskt"

Gissa vad det står i brevet jag får hem?

"Anmälan till patienten angående returnering av remiss

xxxxx xxxxx

har sänt en remiss angående patienten Amelie Maria Lund xxxxxx-xxxx till Pejas sjukhus polklinik/avdelning: Kirugiska polkliniken

Vår speciallistläkare har på basen av uppgifterna i remissen bedömt att Er remiss återsänds/vidarebefodras:

Vi ber Er kontakta den remitterade läkaren"

Jag undrar vad fan min läkare skrev i den remissen. Suck. Orkar man driva det här vidare nu eller? Vill inte ha någon kontakt med min läkare överhuvudtaget.

jag är sjukt irriterad. Jag fattar inte hur korkade människor är och varför alla måste komma i min väg.

Först ut är ju min idiot till läkare som inte vill skicka mig till en ortoped för det är inget fel på mig. Han vill först träffa mig och klämma på mina fötter, när jag sen säger att han faktiskt redan har klämt på dem och att han inte märkte något fel med dem, att andra läkare faktiskt hävdar att en specialist måste titta på fötterna, ja då "går han med på det". MEN, "förvänta dig ingenting dramatiskt" (nedlåtande röst)

Plus att han började samtalet typ "jaha, gäller det försäkringen nu eller vad?" "Jag HAR FAKTISKT ont och jag vill veta vad som är fel" Korkade jäkla idiot. ÅÅÅÅÅÅH. Jag är arg.


ja, nästa grej då. Jag har försökt få ett svar från Jönköpings studentkår.  Alla måste betala kåravgift men det finns undantag. Varav det ena är om "man studerar utomlands". Jag mailade för att fråga om jag behöver betala i och med att jag bor här. "Visst ska du göra det". ok. Fine. jag mailar igen och frågar efer iban nummer. Passar på att fråga vad som faktiskt då menas med att studera utomlands. Får det här svaret:

jag orkar inte med den här snön mer.. Det är 12 minusgrader ute och snö överallt. DET ÄR JU MARS. Mitten av mars dessutom. Som tur börjar det gå mot det bättre och jag hoppas att det här är sista gången det är så här kallt. Det har liksom varit snö här nu i över 4 månader. Det är nästan ett halvt år. USCH!!

Det är skojigt att spendera de första 40 minutrarna av sin dag med att hosta och harkla upp tjockt grönt slem.


yummy.

Jag hade en mardröm för ett par nätter sen. I korta drag vaknade jag och kände på mig att nån var på väg upp för balkongen. Jag gick och tittade och mycket riktigt var en svartklädd kvinna på väg upp. Drabbades av panik och började fiffla med låset samt leta efter en kniv. Drömmen var lång, jag blev förgiftad med arsenik, fördes till sjukhus, satt i förhör, pratade med poliser och fick nästan foten amputerad.

Men just den där balkongincidenten har gjort mig väldigt paranoid. Hur logiskt är det att någon skulle komma in, i vår lägenhet, från balkongen på fjärde våningen? Inte speciellt troligt. Hur som helst så vågar jag knappt titta åt balkongen, jag måste låsa den (speciellt när jag är ensam hemma) och igår övervägde jag att sova med en kniv brevid sängen.

Paranoid? nejdå... Det är tur att man inte bor på första våningen..

Nu blir det nog sängdags.. Har inte så hög feber längre, men det kan bero på alla värktabletter jag tryckt i mig.. Men men, känner mig lite bättre iallafall. Hoppas att det håller i sig.. Orkar inte med en till sån natt jag hade igår.

Gud mitt svalg. Ont ont ont ont ont.

Roligt alltså. Min semester blev beviljad och jag skulle slänga iväg 300e på att åka till Göteborg. Precis när jag skulle gå från jobbet så åkte min telefon i golvet (för typ 500e gången). Den här gången var också den sista (eller nä, den åkte i golvet när jag kom hem också.. hehe). Nu funkar den inte mer :(

Det allra värsta är nog paniken man får när man inte har en telefon. Det är ju typ lika med döden. Problemet var liksom att skärmen inte fungerar, kan se pyttelite av vad som pågår. Så jag försökte ringa Lari, funkade inte. Så jag försökte skriva ett sms istället. Det är tur man känner telefonen så väl att jag vet hur jag kommer till smsskriveriet utan att ens titta.. Skickade iväg ett par sms. Sen råkade jag stöta på en kollega på busshållplatsen och fick låna hennes telefon. Ringde Lari som var chockad över att mitt nummer var dolt (pga att kompisens är dolt). Såklart hade ju inte smsen kommit fram. Vi bestämde vart vi skulle ses iallafall och sen blev jag ägare till en ny telefon..

Men.. det KÄNNS faktiskt inte roligt. Jag är liksom inte glad åt den. Jag orkar inte sätta igång och titta hur den funkar.. Jag vill nog egentligen bara ha tillbaks min gamla telefon..:( Men det var väl dags att uppdatera sig ändå..

Nu blir det till att leva på knäckebröd och vatten resten av månaden, hah.

(-550 euro idag, skoj)

Säger bara en sak. Gud så löjligt. Den här chefen borde ju sparkas själv. Jag har väl rätt att bära vad fan jag vill på min fritid, eller? Hoppas min chef inte är lika PK..

GP

Det slog mig just att nästa gång jag ser Göteborg så är det troligen vår. Det känns lite konstigt. Precis som om jag aldrig fick säga hej då. Sa inte ens hej då till Hampus. Men, kan man ens säga hejdå? Det spelar ingen roll hur många gånger man säger det, ibland så vill man bara fortsätta och önska att tiden kunde stå stilla.

Jag känner mig fortfarande helt lost här. Det var väl helt okej på jobbet. Det var inte så konstigt att vara där egentligen. Men just nu är jag ensam hemma och det är då det slår mig. Jag kan verkligen inte koppla av just nu. Jag vill bara ha någon runt omkring mig och slippa känna mig så ensam. Jag vill sysselsätta mig men jag vet gud inte med vad.

Som om det inte vore nog så stressar jag fortfarande över natten och min sömn. Det är helt jävla hopplöst.

Får väl titta lite på flygbiljetter. De kostar inte mycket om man åker torsdag - söndag. Det kanske är lika bra att boka några? 1300 kr tur och retur är väl inte så farligt?

Jag trodde verkligen att lite semster skulle göra mig lugn och allt bra igen. Men så är kaoset i full gång igen. Det känns så här nu, det vet jag ju. Det är säkert annat i morgon. Stressen har fått mig att bryta ihop redan. Alla måsten. Istället för att bara kunna vara, inte behöva tänka på att gå upp på morgonen, gå och lägga sig i tid. Stressen över att inte kunna somna.

Jag är skittrött, det är ju därför jag reagerar så här. Så att jag inte skulle kunna somna lär ju inte hända. Men stressen över att behöva ta hand om saker igen kom tydligen som en chock för mig. Oj, måste jag bli vuxen igen?

Fan vad komplicerat allt ska vara. Det är ju bara jag som sätter mina egna gränser. Det är väl ingen som tvingar mig att gå och lägga mig om jag inte är trött. Förutom att jag borde ha sovit lite när det är dags att vakna. Men jag är rätt korkad om jag tror att det ska vara ett problem. Egentligen. Jag har somnat som en stock och gott till sängs mellan 12 och 2 på natten. Vaknat vid 9-10. Jag kanske inte borde gå och lägga mig om jag inte är trött helt enkelt.

Men jag har ingen lust att jobba i morgon. Jag vill bara gå runt och vara. Ha semester. Vara hemma hos mamma och pappa och slippa vara vuxen ett litet tag till.

I morgon är det det här livet jag vill leva.

ännu en natt utan sömn. Eller ordentlig sömn. Sov väl max 3 timmar kan jag gissa. Sov väldigt lätt och vaknade flera gånger under natten, utan att kunna somna om..

Fan vad jag önskar att det här ska ta slut.

Jag har inte sovit i natt. Det var väl 2 månader sen sist som det hände om man bortser från dagen före mitt teoriprov. Dock somnade jag ju tillslut då. I natt låg jag vaken till 4-5 nån gång. Klockan ringde 6. Under tiden jag sov så vaknade jag en del gånger men jag drömde MASSOR. Tyvärr var det bara mardrömmar. Förutom den delen då jag ringde och sjukanmälde mig från jobbet.

Hade nästan tänkt att göra det när jag märkte att jag inte somnade. Jag tycker faktiskt att insomnia klassas som en sjukdom. Tyvärr klarar jag inte av att ljuga så jag har sprungit omkring likt en zombie idag. Dessutom märktes det. Första kommentaren jag fick när jag kom till jobbet var från min chef "Oj vad du ser trött ut!"

Nähä. Man blir det om man inte sover förstår du.

Jag har ju sömntabletter. Tyvärr är det inte så lämpligt om man inte får sova 6-8 timmar. Man brukar liksom inte märka klockan 22 att "nää, det blir nog en sömnlös natt det här"

Jag vet inte om jag var något extremfall eller inte. Men jag läste på många ställen att laxeringen var det värsta. Inte för att själva laxeringen var så jobbig. Det var liksom som att pissa ur fel hål, inte värre än så. Att få i sig medlet var däremot inte speciellt enkelt. Första dosen var väl "okej". Tog 25 minuter. Men då visste jag ju inte innan hur illa det smakade. Andra dosen tog ca 40 minuter att få ner. Fick inte ens ner allt. Kunde inte svälja de sista klunkarna, det sa liksom bara stopp..

Som tur var så gjorde inte det något. Jag såg ju med egna ögon hur ren min tarm var, haha!

Nåja, till själva besöket iallafall. Direkt när jag kom till väntrummet och hade anmält mig så började tårarna forsa. Allt blev så verkligt och nu var det liksom dags. Det var en patient före mig som drog ut lite på tiden. Den sköterskan som skulle ha hand om mig kom iallafall och frågade hur det var, hon var jättesnäll och kom med lite lugnande till mig. Vet inte om det hjälpte speciellt mycket iallafall. Väldigt lite isåfall. Efter ett tag fick jag komma in och sätta på mig de snyggaste rosa byxorna jag har haft (verkligen!) med ett hål för rumpan. Kändes verkligen jätteroligt.

Tyvärr fick jag inte mer lugnande och inget smärtstillande heller. När jag väl låg och skrek på britsen och trodde att jag skulle dö så fick jag bara till svar att det snart var klart. Utan tvekan den mest smärtsamma magsmärtan i mitt liv. Trodde toppen var när jag hade fått kampylobakter, men detta var typ 10 gånger värre.

Smärtan varade dock inte så länge.. men nästa gång tänker jag definitivt kräva MYCKET lugnande och MYCKET smärtstillande. Jag gör fan inte om det där annars.

men... alla är väl olika. Det finns säkert dem som inte får ont alls. skönt för er isåfall. Synd för mig.

Nu är allt över iallafall. Körkoret är fixat, koloskopin är fixad. Nu kan jag ta det lugnt.

fyfan vad äckligt det var. Det var seriöst det äckligaste jag druckit. Efter det kommer koksaltlösning. UUUH. Jag mår skitilla bara jag tänker på att behöva dricka det där en gång till idag. Surt och salt på samma gång? UÄK. Höll på att spy efter varje klunk.

Men men, nu är det gjort.. Nu har jag bara en dos till att se fram emot. Undar om jag klarar att dricka det snabbare än nu. Ett glas (en dos + vatten) tog bara 25 minuter att få ner.

Nu var det vinter på riktigt då. Det ligger ett litet snötäcke utanför. Vad skoj. Verkligen. NOT.

Alla barnen lär ju vara överlyckliga. Men inte jag. INTE JAG.

Svininfluensan är här. Snart på riktigt. Riktigt riktigt alltså. Jag har absolut ingen lust att gå till jobbet i morgon. Tänk om jag blir smittad? Inte för att jag är rädd för själva influensan. Jag vill bara inte liggad däckad hemma hos mamma och pappa och ställa in mitt körkort. nej tack. Jag hoppas jag klarar mig. 2 dagar kvar bara..



Det är i sådana här lägen jag tror på gud (och ber till honom)

Nu är det mindre än 3 veckor kvar.. Sen åker jag äntligen till Sverige! Jag har bara ett problem.

Hur ska jag kunna packa kläder för 2 veckor i en kabinresväska? Möjligtvis i en kabinväska och en sportbag. Det räcker ju inte på långa vägar. Skor, varma kläder, snygga kläder, smått och gott.. Nej. Jag behöver låna en väska av någon. Ja. Eller så blir det 2 sportbagar. Hoho. Kommer ju behöva bärhjälp isåfall.

Den 17 november har jag teoriprov iallafall.

Idag har nån gubbe fixat vår luftkonditionering. Vi har 3 burkar i taket som det kommer luft ifrån. Bara två har fungerat. Nu är den ena också fixad och alla 3 öser ut luft när switchen är på. När den är av så är det bara två som fungerar. Kunde han inte fixat så att vi kan stänga av dem också???? GUD.

Det är ju inte direkt varmt i det här landet nu. 4 grader ute skulle jag tippa. max. Och blåser massor. KALLT